När Östersunds snöskoterklubb bildades 1972 föddes även idén att marknadsföra den nya klubben med en tävling. Bob Persson var inte bara ordförande i den nya klubben utan hans familj ägde dessutom Sno-Trics fabrik i Morgongåva. Seved Lundberg som då var produktionschef för Sno-Tric fick i uppdrag att ta fram en lämplig pokal till tävlingen som sponsrades av Sno-Tric. Seved bollade dock det uppdraget till Bob som vid hösten 1972 fått jobb på Harley Davidsons fabrik i Millwaukee. Seved hade sett några fina pokaler i en amerikansk tidning som Bob fick i uppdrag att köpa in och skicka till Sverige. Redan från början var det ett långsiktigt tänk bakom tävlingen eftersom pokalen skulle vara ett vandringspris där den som först fått tre inteckningar i den fick behålla den för alltid.
Med ett fint pris inhandlat var det bara att sparka igång tävlingen som skulle inviga och därmed bli den första att gå på Gräfsåsens skoterstadion. Men riktigt så enkelt var det förstås inte. Även på 70-talet lyste den vita snön med sin frånvaro vid de mest olämpliga tillfällen. Den 14 januari 1973 skulle historiens första Sno-Tric Cup köras på Gräfsåsen men eftersom det inte fanns någon snö så sköts tävlingen fram till den 28 januari. Men det fanns inte mer snö då heller så tävlingen sköts fram till den 11 februari. Men det konstaterades ganska snabbt att inte ens då gick det att köra på Gräfsåsen. Östersunds SSK tog sitt pick och pack och drog iväg till Åkersjön där den första Sno-Tric Cup kördes vid badplatsen på Åkersjöns is.
Den 11 februari 1973 avgjordes alltså historiens första Arctic Cat Cup, då under namnet Sno-Tric Cup. I Åkersjön var det inte snöbrist, tvärtom drabbades tävlingen av för mycket snö. Traktorn som skulle ploga upp flera vägar och en stor parkering gick sönder och den stora publiken på 1000 personer kunde ha varit fler om inte några fått vända. Tävlingen kördes som DM för Nedre norra distriktet och den stora begivenheten var kampen om pokalen Sno-Tric Cup. På den tiden kördes det ett rövarheat där vem som helst kunde ställa upp oavsett klass. Första vinnaren blev Seved Lundberg, passande nog på en Sno-Tric, före hemmaföraren Stefan Öwre och Lennart Strandberg. Någon arrangörs succé gick det väl inte tala om. Förutom traktorbristen höll inte banan något vidare och tävlingen drog ut på tiden.
Året efter gjorde Sno-Tric Cup debut på Gräfsåsen och tävlingen var även SM-kval för Nedre norra distriktet. Dessutom gjorde knatteskoter tävlingsdebut i Sverige. Anledningen var att det blivit 16-årsgräns på att få köra snöskoter och därför infördes en klass för 12-16 åringar där skotrarna fick ha högst 175-kubik. Nu togs pokalen hem för första gången i den högsta klassen 351-750cc. Och återigen blev det Seved Lundberg som tog hem pokalen med sin Sno-Tric. Det gjorde han före P.O. Erhardsson och Olle Blom från hemmaklubben. Den här gången var det dock arrangörsmässig succé då klubben hyllades för det fina arrangemanget, fantastiska tävlingsbana och sin non stop action.
Sno-Tric bytte så småningom namn till Aktiv och då fick även tävlingen nytt namn: Aktiv Cup 1977. Tävlingarna höll till på Gräfsåsen ända till 1987 då den flyttade till Östersundstravet. Men redan året efter flyttades den tillbaka till Gräfsåsen och har körts där sedan dess. I slutet av 80-talet konstaterades det på Aktiv att de inte kunde hålla jämna steg med konkurrensen och beslutade sig helt sonika för att sluta tillverka snöskotrar. Thomas Björklund som varit VD för Aktiv Maskin klev över till Arctic Cat 1989. När han förstod att Aktiv skulle försvinna tog han kontakt med klubben och 1991 kördes den första Arctic Cat Cup. Det samarbetet höll ända till 2019 då Östersunds SSK och Textron beslutade sig för att tillfälligt gå skilda vägar. Så 2020 fick tävlingen i brist på annat namn heta ÖSSK Cup men redan 2021 var ordningen återställd och den åtråvärda cupen heter återigen Arctic Cat Cup.
Det har funnits nio stycken vandringspokaler. Den första tog Börje Arvdal hem, den andra tog Mikael Nyström hem, den tredje har Lars-Johan Edh, den fjärde Thomas Åberg, den femte huserar i Finland hos Janne Tapio, den sjätte finns hos Petter Nårsa, den sjunde har Adam Renheim och den åttonde är ÖSSK Cup-pokalen. Den nionde heter återigen Arctic Cat Cup.